Ett avsked fyllt av allvar, hopp och kärlek

Föreställ dig en avskedskonsert där allvar och kärlek smälter samman med en strimma av hopp. Precis den stämningen spred sig på Jelling Musikfestivals minsta scen en söndagseftermiddag.

— Det var enligt min mening den viktigaste konserten jag någonsin har spelat i mitt liv.

Perry Stenbäck och bandet Dekadans tog scenen

Under Söpaviljongens vita tältduk, på ett tillfälligt trägolv omgivet av cafébord, stod Perry Stenbäck och hans band, Dekadans. Det rum som uppstod mellan musikerna och publiken var alldeles särskilt.

— Jag tror att jag känner femtio procent av dem som dök upp, berättade Perry om den skara som hade kommit för att se honom.

Svenske Perry Stenbäck bor till vardags i Gadbjerg utanför Jelling — kanske förklaringen till den nära och familjära publik som fyllde platsen framför scenen.

Kort om Perry Stenbäck

År 2025 vann Perry Stenbäck tillsammans med maken Christine Dueholm Det Danska Folkmusikpriset 2025.
Han har spelat tillsammans med namn som Sebastian, Allan Olsen och Erann DD.
Han utexaminerades från Rytmiska Musikkonservatoriet i Köpenhamn 1999.
Hans favoritsång är ’Du er ikke alene’ av Sebastian — det svarade han när han blev tillfrågad efter konserten på Jelling Musikfestival.

Obotligt sjuk

Medan wrestling dånade från en scen och sångerskan Rosa uppträdde på en annan, tog festivalens minsta scen en helt annorlunda vändning. Här vecklades livsglädje och livets avslutning oupplösligt in i varandra.

Perry Stenbäck är nämligen cancersjuk. Han trodde från början att symtomen berodde på annan medicin, och sökte därför läkare för sent.

— Jag har obotlig cancer i lever och lungor samt metastaser i lymfsystemet, förklarade Perry Stenbäck efter konserten.

En musikalisk perfektionist till det sista

— Det är något helt annat än att bara hyra in en skicklig musiker, sa Perry om att stå på scenen med bland andra sin egen son.

Under konsertens gång var flera bandmedlemmar tvungna att använda pauserna mellan låtarna till att torka bort tårarna, innan händerna återigen fann sin plats till nästa nummer.

— Jag är mycket bestämd om hur jag vill att det ska låta. Men de är med på det och löser uppgiften med ett 13-tal med pil uppåt.

Ett starkt band i ryggen var oumbärligt för musikern, som använde hela söndagens energi på den timme och halvtimme som konserten varade.

— Jag kunde känna att jag inte hade krafter att sjunga igenom det hela. Men utifrån de förutsättningar jag hade, var det det bästa jag kunde prestera.

Utkastad från skolan — räddad av musiken

Redan som 11-åring startade Perry Stenbäck sitt första band. Ett punkband med det färgstarka namnet Rå Pilsner.

— Jag blev lite irriterad på Tuborg när de tog det namnet till en öl, log Perry Stenbäck när han berättade historien.

Han har själv beskrivit hur musiken räddade honom. Efter att ha blivit utkastad från skolan kom han tillbaka och mötte en musiklärare som tog honom på allvar.

— Du har inte tid att krångla. Du ska öva, löd det besked han fick då. Som 14-åring arbetade Perry redan professionellt med musiken.

Den inställningen följde honom genom livet — och den höll:

— Jag menar inte att talang existerar. Det är de som övar mest som blir bäst.