Riksbanken har nu gått ut med ett tydligt besked om situationen.
1 000-kronorssedlar från 2009-serien samt samtliga sedlar från de äldre sedelserierna – inklusive serierna från 1944, 1952, 1972 och 1997 – är officiellt utan värde. De kan inte längre lösas in hos Riksbanken.
Inkallelseprocessen sträckte sig över 2,5 år och är därmed den mest omfattande i sitt slag sedan andra världskriget. När tidsfristen löpte ut den 31 maj 2026 hade sedlar för över 21,2 miljarder kronor lämnats in – motsvarande 87 procent av det totala inkallade beloppet.
Nästan alla 1 000-kronorssedlar lämnades in
För 1 000-kronorssedlarna från 2009-serien ser siffrorna särskilt imponerande ut. Mer än 20,1 miljarder kronor i dessa sedlar lämnades in, vilket motsvarar hela 96 procent av det totala inkallade beloppet på 21,1 miljarder kronor.
De äldre sedelserierna står för ett betydligt mer begränsat inflöde. Sammantaget kom mer än en miljard kronor i äldre sedlar in – men det utgör endast 30 procent av det totala värdet på de inkallade äldre sedlarna.
Riksbankens huvudkassör: Förloppet var tillfredsställande
Niels Kaas, som är huvudkassör på Riksbanken, sätter ord på den långa processen:
”Det är två och ett halvt år sedan vi tillkännagav inkallelsen. Så det har varit en lång process, där sedlarna först kunde användas som betalningsmedel i ett och ett halvt år och därefter kunde lämnas in till Riksbankens inlämningsställen under ett år.”
Han beskriver det samlade förloppet som lyckat: ”Sedelinkallelsen har sammantaget förlöppt tillfredsställande. Det grundar vi på storleken av det inlämnade beloppet, den höga kännedomen, det generellt lugna förloppet kring inlämningarna och det nära samarbetet med relevanta aktörer i sektorn.”
Merparten lämnades in medan sedlarna fortfarande kunde användas
Långt de flesta sedlar användes eller lämnades in under den period då de fortfarande var giltiga som betalningsmedel i butiker och banker – fram till den 31 maj förra året.
Under det efterföljande året, då medborgare kunde lämna in sedlar på Riksbankens tre inlämningsställen i Köpenhamn, Århus och Odense samt via banker på Grönland och Färöarna, var tillströmningen markant lägre.
Riksbanken understryker dock att alla förfrågningar om inlämning som inkom innan fristens utgång kommer att behandlas.
Rusning precis innan deadline – 7 000 registrerade för senare behandling
Även om det under större delen av perioden var lugnt vid inlämningsställena, upplevde Riksbanken en kraftig rusning de allra sista dagarna. Niels Kaas berättar:
”Precis innan deadline besökte väldigt många inlämningsställena – så pass många att vi inte hann behandla alla ärenden. Därför fick många av de som kom dit sina ärenden registrerade, samtidigt som vi öppnade för onlineregistrering de sista dagarna. Alla registrerade ärenden kommer att färdigbehandlas under de kommande månaderna.”
Omkring 7 000 medborgare och företag hann få sitt ärende registrerat innan fristen – antingen fysiskt på ett inlämningsställe eller digitalt. De kommer att kontaktas direkt av FOREX eller Riksbanken för att slutföra ärendehanteringen och komma överens om konkret inlämning av sedlarna.
