Knappt någon såg det komma.
En räkning som få pratade högt om
Varje gång priserna i mataffären klättrar uppåt kastar många svenskar en extra blick på familjens månatliga ekonomi. Det märks snabbt när de fasta utgifterna växer.
Politiker arbetar kontinuerligt med åtgärder som ska ge vanliga medborgare lite mer luft i vardagsbudgeten. Debatten handlar ofta om att justera de ekonomiska rattarna så att mer blir kvar till det som livet också handlar om.
Ibland ser ett politiskt initiativ lockande ut på ytan. Men verkligheten kan se helt annorlunda ut när kalkylen väl görs upp i sin helhet.
En dold skattehöjning gömmer sig i planen
Regeringens skatteplan innehåller ett element som nu granskas närmare: en tillfällig infrysning av beloppsgränderna i skattesystemet under två år. Vid första anblicken låter det harmlöst nog — siffrorna förblir ju desamma.
Men problemet uppstår just där. När lönerna stiger men avdragen inte följer med förlorar svenskarna i praktiken en del av den skattemässiga fördel de annars är vana vid att ha. Det innebär ett markant lägre belopp att dra av på årsbokslutet.
Skatteexperten Henning Boye Hansen från revisionsfirman BDO kallar det en dold skattehöjning. Konsekvensen drabbar särskilt de svenskar som befinner sig på arbetsmarknaden.
”Vi kommer att betala mer i skatt eftersom de standardavdrag vi får på vårt årsbokslut inte höjs automatiskt efter prisindex,” förklarar Henning Boye Hansen.
Upp till 4 300 kronor mer per år
Beräkningar från tankesmedjan Cepos visar att en barnfamilj riskerar att få betala upp mot 4 300 kronor extra per år till följd av infrysningen. Henning Boye Hansen bedömer å sin sida att ett par i arbete typiskt kommer att märka en merkostnad på cirka 2 500 kronor för ett enda år.
Planen innebär dessutom att taket för ränteavdrag låses fast på 150 000 kronor för ensamstående och 300 000 kronor för makar. Samtidigt behålls chokladavgiften, vilket säkrar statskassan 2,4 miljarder kronor årligen.
Vinsten från billigare mat riskerar att försvinna
Avsikten från politiskt håll är att kompensera svenskarna genom att införa lägre moms på livsmedel. Billigare frukt och grönsaker skulle gärna skapa balans i medborgarnas privatekonomi.
Det finns dock ett timingproblem. Skatteverket har tidigare varnat för stora tekniska svårigheter med sina föråldrade IT-system, och momsreformen förväntas tidigast träda i kraft 2028 — kanske först 2030 enligt vissa experter.
Det betyder att infrysningen av avdragen börjar bita omedelbart, medan den lovade lättnaden på matkontot fortfarande låter vänta på sig. För många skattebetalare skapar det en verklig och märkbar motvind i vardagsekonomin.
Henning Boye Hansen sätter ord på den samlade konsekvensen med en tydlig slutsats:
”Infrysningen tar bort toppen av den besparing som vi alla får när livsmedlen blir billigare.”
