Kommunen håller fast vid datacenterdrömmen
– Vi är övertygade om att det kommer att bli ett datacenter här. Det handlar bara om när beskedet kommer. Det tror vi verkligen på när någon investerar i så stora markområden och begär en detaljplan.
Så låter det från borgmästaren i Aabenraa kommun, Jan Riber Jakobsen (K).
Både Apple och Google äger mark i kommunen. Och trots att det snart är sju år sedan Apple drog sig ur planerna på ett stort datacenter i Kassø, fortsätter kommunen sina förberedelser – redo att ta emot om någon av de två teknikjättarna eller en helt femte eller sjätte aktör dyker upp.
– Så får vi se när knappen trycks in, säger Jan Riber Jakobsen.
Kö till elnätet stoppar nya storkunder
En avgörande utmaning för hela området är bristen på kapacitet i det danska elnätet. I mars införde Energinet en tillfällig paus för nya anslutningar, eftersom projekt med ett sammanlagt behov på cirka 60 gigawatt stod i kö över både transmissions- och distributionsnätet.
Som jämförelse är Danmarks totala maximala elförbrukning idag endast omkring sju gigawatt. Bland dem som väntar i kön finns nya datacenter och PtX-anläggningar – och Energinet har sedan dess förlängt pausen.
Lever inte upp till förväntningarna
Så vad gör det egentligen attraktivt att locka till sig ett datacenter? Den frågan är mer komplicerad än man tror.
Dessa anläggningar slukar enorma mängder el och vatten och syns tydligt i landskapet. Forskning visar dessutom att de höjer marktemperaturen i sin omedelbara närhet med upp till två grader.
Därtill kommer att det i praktiken har visat sig svårt att utnyttja överskottsvärmen som annars skulle förse grannarna med billig fjärrvärme. Problemet är delvis geografiskt – stora datacenter placeras vanligtvis i glest befolkade trakter, långt från fjärrvärmenätet.
Men det finns också ett tekniskt hinder: Returvattnet från serverkylning är normalt bara 20-25 grader varmt och måste värmas upp ytterligare innan det kan skickas ut i fjärrvärmenätet. Det kräver extra energi och infrastruktur.
Slutligen visar de hittillsvarande erfarenheterna att arbetstillfällena som följer med ett datacenter är färre än väntat. Det framgår av undersökningar genomförda av professor vid DTU, Brit Ross Winthereik.
I Aabenraa räknas varje arbetstillfälle
Men i Aabenraa ser man saken från ett annat perspektiv. Även 100 arbetstillfällen gör skillnad.
– Vi är inte ett område där arbetstillfällena bara strömmar till. Man måste göra en aktiv insats själv – och det har vi gjort, understryker Jan Riber Jakobsen.
Borgmästaren betonar att det inte nödvändigtvis handlar om rena IT-jobb. Kommunen har exempelvis blicken riktad mot att få en elektrikerutbildning till området som en direkt följdeffekt.
- Fler arbetstillfällen ger människor som flyttar in utifrån ett bredare utbud av jobbmöjligheter och karriärvägar
- Utbildningsutbud ökar sannolikheten för att unga stannar permanent i lokalsamhället
- Bosättningsmönstret stärks när arbetsmarknaden blir mer varierad och robust
– Vi tror på att det skapar utveckling i utbildningsmiljön. Vi tror att det är bra för lokalsamhället och de övriga tillväxtpotentialer som redan finns här, säger Jan Riber Jakobsen.
Aabenraa är ett särskilt fall
Även om erfarenheter från bland annat Apples datacenter vid Viborg har visat att det är svårt att omvandla överskottsvärme till billig fjärrvärme, anser borgmästaren att Aabenraa kommun skiljer sig från de andra fallen.
– Det har vi dokumenterat med PtX-anläggningen, som är världens största, säger han.
Han pekar konkret på att European Energys stora Power-to-X-anläggning ligger som direkt granne till den mark Apple äger i Kassø. Den anläggningen levererar redan fjärrvärme dagligen från sin produktion.
– När de använder en kilowatt el går en stor andel av den därefter ut som värme till konsumenterna, förklarar Jan Riber Jakobsen.
Kommunen fortsätter därför sin planering och håller infrastrukturen redo – i tron att det bara är en tidsfråga innan en stor teknikaktör trycker på knappen.
